Nyheter
Onsdag den 16 maj 2012 Utställningen i Bjurholm den 12 maj 2012 blev riktig lyckad för Kennel Sampolill. Tuna blev BIM och Caila fick sitt första cert och blev btkl 2. Finafina vitsord i uppfödar- och avelsklass. Synd att Chimo hade skurit sig i tassen och fick inte vara med. Så här sa domaren Tina Permo om uppfödarklassen: En homogen grupp med tydlig könsprägel. Utmärkta benstommar. En alldeles jättebra grupp. Uppfödaren skall vara nöjd över arbetet. Avlsgrupp: En tik som nedärvt utm uttryck, bra benstomme, utm könsprägel. En uppfödare som kan vara nöjd med sin avelstik. Tyvärr yrade jag runt och missade att grupperna skulle tävla mot de andra uppfödar- och avelsgrupperna.
Sampolill Umoya Dainty Daisy blev btkl3
Så här glad blev Sampolill Tamasha Cocos matte Åsa.
Systrarna Birgitta och Lena springer i ringen med systrarna Dagny och Hwilda (Dahlia)
Sampolillsysykon - Lene med Cito, Andreas med Denis, Monica med Daisy,
Måndag 12 mars 2012 Kanske borde börja med att säga Gott Nytt År - det var ett tag sedan jag var inne och skrev Trevliga dagar tillsammans med hundarna, mina vänner Pia och Poul-Erik med flera från Danmark, Eva Olsson och Carina Edberg och valpköpare. Tuna blev Polarchampion och Caila fick sitt PDP tack vare att Diana tog med dem i sitt spann. Jag var handler. Utställningen gick väl si så där. Sista helgen i februari åkte jag till Vindeln och träffade valparna Denis, Dagny och Hwilda (och deras mattar och hussar och lillmatte och lillhusse) och vi hade en fantastiskt fin dag - sol, perfekta spår, god soppa som Birgitta bjöd på. Birgitta drog iväg med släden som om hon inte gjort annat, med tre hundar framför sig och jag tror att hon är lite sugen på att skaffa en samojed till. Lena åkte med Hwilda och den lilla damen har också fart i sina ben och så Denis som satte fart när han hade fått klart för sig att det inte bara var bus det handlade om. Vi vill träffas igen. Lördag den 11 mars, BLKK:s utställning med 120 hundar. Jag satt i ring 3 och höll koll när "mina" valpar skulle springa i ring 1. Det var Dagny, Hwilda och Denis. Denis blev BIR och Dagny BIM, så blev Denis BIG 1 och BIS 4. Han är en riktig snygging. Alla valparna fick fin kritik men jag tror att flickorna blev väldigt trötta för de fick vänta länge på att få komma in och de ville inte visa svansarna ordentligt. Fredag den 11 november 2011 Idag är det en tung dag. Min Zeus fick somna in. Han ska kremeras och komma hem igen så att han kan begravas på en på plats där han tyckte om att vara. Problemet är väl att potatislandet,där han älskade att gräva och leta efter sork, kan vara svårt - det finns fler som tycker om att gräva där. Han tyckte om att ligga på tunet och kika ut över nejden och ta sig en tur upp i skogen. Den dagen han försvann ville han inte se åt matskålen, han drack inte. Jag såg honom när han lufsade in i skogen. Dagen därpå tog jag med mig Tuna och vi gick i den riktning han hade gått dagen före, vi letade och letade. Det var Tarras som till slut hittade honom, 250 m bakom huset i skogen, hopkrupen i en grop. Jag fick nästan bära honom hem, han ville inte röra på sig... Han var trött, ville inte ha mat, ville inte komma in, bara vara ute... Han är den hund som jag lärt mig mest av.
Onsdag 24 augusti 2011 Så har Dagny flyttat till Vindeln, till Birgitta och hennes familj. Som tur är ligger Vindeln bara nästgårds så vi kommer att ses ibland och det känns bra. Kennel Sampolill rönte framgånar vid Bjurholms Lokala Kennelklubbs utställning i söndags:Tamasha Cocos blev BIG 1 och BIS 2 och Umoya Dazzling Denis BIG 1 och BIS 3 valp. Se bilder under Avkommor.
Måndag den 11 juli 2011 Många bilder har jag fått. Fina kort på Chappi i Danmark - han blir mer och mer lik sin pappa Chimo. Hade en väldigt trevlig helg (9/10-juli) på campingen i Alfta tillsammans med Lejonbols Eva och Vitkinds Carina + Ylva och två barn, förlåt tonåringar är de visst. Det såg ut som ett zigenarläger med husbilar och bilar och tält i en fyrkant där alla + nio hundar fick plats. Mycket skratt , god mat och dryck, många hundpromenader och borstning och fejning inför utställningen.
Här snyggas Caila till. Lilla Alice, ställdes ut på lördagen, och blev andra bästa valp. Mer finns att läsa på Cailas och Chimos sidor.
SPHK Nedre Norra inbjuder till officiell utställning Plats: Dressyrplan vid Björklundens hotell och vandrarhem, Sollefteå Domare: Lennart Edfors Anmälningsavgifter Anmälan görs på SKK: s blankett för tävlingsanmälan, länk finns på SPHK:s hemsida eller kan hämtas på SKK:s hemsida under blanketter och utställningar & prov. Skickas till Anna Andersson, Västgranväg 156, 881 91 Sollefteå. OBS! För utlandsägd hund ska kopia på registreringsbeviset skickas med anmälan. OBS! Fyll i tydligt och noga på anmälan och inbetalningen. Förfrågningar och upplysningar maila på sphk_show@wildtribes.se eller ring Louise Bonta, 070-221 07 30 eller Camilla Eklund, 073-040 27 18. Sista anmälningsdatum och betalningsdag 27 juli 2011. Inbetalning sker till SPHK NN:s pg 69074-3 Boende: Björklunden hotell och vandrarhem med möjlighet att ha hund på rummet. Samkväm fredag kväll med grillning samt möjligheter för dragträning på fina grusstigar Vill du annonsera i katalogen, företag, kennlar och privatpersoner kontkta oss för pris och info. Mail: sphk_show@wildtribes.se eller ring Camilla Eklund, 073-040 27 18
Nedre Norras distrikt hälsar alla hjärtligt välkomna!
Torsdag den 16 juni Så hittades hon då, Delicious Dagny, 27 timmar efter det att hon försvann, 2 mil hemifrån, bilvägen, men ca 4 km rakt igenom skogen. Jag var ute och letade sent på tisdagkvällen, tog Tuna med mig och gick in i skogen där Dagny och Tarras sprungit in. Efter drygt en timme hade vi gått igenom ett område upp mot skoterspåret och eftersom det var myggigt och skumt gick jag hem för att fortsätta på morgonen efter. Klockan 6 gick vi hemifrån - storasyskonen Chimo och Caila och jag. Vi började där Dagny och Tarras försvunnit men tog ett område närmare vägen men bort mot skoterspåret - visslade och tjoade. Inte ett spår. På förmiddagen kom Pia och så tog vi Tarras och tänkte att han kunde visa var de hade gått - och började där de försvunnit men gick ännu längre mot vägen och lite tillbaka och si! då såg vi en liten hundbajslort och tre vita hårtussar i en taggtråd. Aha! Kunde hon ha gått över vägen? Knappast, trodde vi. Diana kom vid lunchdags med Kosak och Marsjenka och tog Zeus med sig och gick skoterspåret bort mot 24:an, över och upp mot Bergmanstorpet men ingen Dagny. Bibbi Alm och dotter Carro kom. Jag kontaktade en sierska (som hjälpt mig förut) som sa att vi skulle leta efter en slags elcentral, cementrör och nät så vi åkte runt och kollade men hittade inget som passade. Vi tog Tuna med men hon var mest intressead av sorkar i dikena. Anna Lindberg ringde och sa: Har Dagny inte kommit hem före kl 16.00 anordnar jag en skallgångskedja, för det är klart att vi skall hitta valpen. Vi blir nog en femton stycken. Jag grät av glädje eftersom jag är en lipsill. Marlene ringde och sa att vi alla i Braxsele har letat. Jag pratade med Siv i Östervik som förlorat en hund för ett par år sedan. Erika Eriksson ringde till Diana och sa att vi kommer vi också, jag och syrran och en till. Jörgen hade redan tidigare kontaktat Västerbottens Kuriren så det fanns på deras hemsida: Valp försvunnen! Mariana Sjöberg som hjälpt mig under många år i speciella sammanhang SMS:ade och skrev: Valpen kommer tillbaka och hon har alltid haft rätt förut och då förstod jag att Dagny skulle komma tillbaka men jag visste ju inte när. Anna och Pia kom. Bibbi och Carro letade i mina skåp och började göra i ordning något att äta. Pia kokade kaffe. Härligt med folk som kan ta egna initiativ. Vi åt alla och precis när vi så skulle ge oss iväg ringde Håkan från Östervik och undrade om jag hade en vit valp borta och jo, det hade jag ju. Hon är här hos mig, sa han. Lycka! Vi satte oss i Bibbis bil och åkte iväg. Anna ringde och sa till dem som var på väg att de kunde vända tillbaka. Det behövdes ingen kedja. Var hittade Håkan henne? När Håkan kom hem från jobbet kom det fram en liten vit hund ut soptunnan som låg omkullagd vid vägkanten och hon var så glad och viftade på svansen. Han tog henne med sig och ringde Siv och hon visste ju att Dagny var borta. Hon blev glad när vi kom, Tuna som var med blev glad och det slickades och pussades. Hur hade hon kommit dit? Jag har listat ut det. Det är något speciellt med Östervik. Tarras har varit där förr. Jag har hämtat honom och Tuna en gång, en andra gång kom ett par samer hem med honom och Gimli då de stått utanför rengärdan och en tredje gång ringde just Håkan och sa att du har haft ett par hundar här men de är på väg tillbaka mot Lillarmsjö nu. Så när de försvann in i skogen här, sprang de inte rakt fram som jag hade trott, utan gjorde en 90-graders sväng till höger genom skogen här hemma, över stora vägen och in i skogen bort mot Östervik. Där kom förklaringen till att Pia och jag såg hårtofsar och hundbajs från en liten vovve nära vägen. Dagny hade väl helt enkelt hängt på och sedan inte orkat eller märkt när Tarras vänt hem. Nästa gång Tarras försvinner (peppar, peppar ta i trä!) får jag väl åka till Östervik direkt. Ensam drar han inte iväg dock, men kul när han får någon med sig... Jag har varit med om detta en gång tidigare - fantastiskt hur människor, också sådana som jag knappt känner, engagerar sig och ringer och letar och anstränger sig. Jag är helt överväldigad och rörd. Tack, tack alla!
Måndag den 13 juni 2011 Igår söndag var vi på utställning i Vännäs. 22 samojeder och jag ställde Chimo och Caila, båda i bruksklass - inga andra hundar fanns med bland brukshundarna. Det gick bra. Båda hundarna skötte sig perfekt i ringen och sprang fint, vädret var perfekt , lite blåsigt och molnigt. Båda fick CK, Chimo fick reservcert och reservcacib och andra bästa hanhund och Caila blev fjärde bästa tik. Läs mer under respektive hund vilken kritik de fick.
Fredag den 25 februari 2011 et har tagit lång tid att landa efter Furudal - många funderingar. Tog i alla fall fram släden och drog iväg på sjön med mina tre numera brukshundar. :) Tuna bli allt mer omfångsrik om magen och allt matfriskare - var ska detta sluta? Hon är hungrig hela tiden. Och visst får hon en godbit då och då - det måste man få när man är dräktig och det syns nästan på henne att hon tycker att hon är speciell. På promenaden är hon lika pigg och nyfiken som tidigare och jag vågar inte släppa henne lös nu. Hon får busa med Zeus som tycker att det är kanon att ha någon med sig i skogen och som är lika intresserad som han att leta efter sork. Zeus är nu elva år gammal och fortfarande glad och pigg. Han börjar dock bli trött. Han sover 12 timmar i sträck inomhus så jag får väcka honom och kela med honom en stund innan han får gå ut i hundgården. Han tycker om att leka med Chimo. Tuna är hans favorit men så har de ju rymt tillsammans ett par gånger.
Lördag den 19 februari 2011 Är hemkommen från Furudal där min hundfamilj och jag varit i nio dagar. Semester? Ja, det kan man väl säga men med inslag av stress - det är mycket man ska hinna med. Men det har varit en rolig, nyttig och framförallt lärorik samojedvecka på många sätt - inte bara hundmässigt. Nåväl - Chimo blev bästa hane och fick sitt första certifikat och blev BIM. Matte blev jätte glad. Det var i alla fall drygt 80 samojeder (tror jag) som ställdes ut. Dessutom klarade jag (med nöd och näppe måste jag säga) B-testet, 2 x 30 km, för Tarras (andra B-testet för honom) , Chimo och Caila. Snechinkas Jolais gick med i spannet och det var tur. Hon hade ett sagolikt driv, fokuserad till max. Alla hundarna gick bra de första milen båda dagarna och jag tänkte - går det så här bra i fortsättningen klarar vi det här galant. Men så får man inte tänka. Det började strula. Tarras och Chimo blev varma och kastade sig i snön och badade och rullade runt varpå det blev trassel och sista varvningen tyckte de var dötråkig. Men jag kom i mål - får skylla på att hundarna är orutinerade och unga, åtminstone i dragsammanhang. Polartassens Northon blev polarchampion och hans syster Nike likaså. Jag är i alla fall nöjd med min nya släde och mycket nöjd med mina hundar - de är fantastiska. Tyvärr blev det ett ledsamt avslut på veckan då två av Dianas hundar blev påkörda sista dagen.
Söndag den 6 februari 2011 Har sålt min Rottersläde och köpt en bättre begagnad bra träsläde som jag bara hunnit prova Har börjat packa nu eftersom vi ska ut på en Expotition som Nalle Puh säger. Har gjort en lista eftersom jag vet att det är lätt att glömma saker. En balja för Louise och en balja för hundarna plus lite extra som "kan-vara-bra-att-ha". Har tre hundar som jag kan dra med - nja - ynglingen tappar sugen ibland och börjar tugga på draglinan och Tarras, upptäckte jag, börjar bli rund om magen. Men det är ju Tuna som ska bli rund om magen och hon får följa med till Furudal som är vår Expotition och ta det lugnt där. Vi drar dit på tisdag morgon. Caila är fin i selen och inget fjant med. Det ska bli kul med samojedveckan i Furudal - det tråkiga är att jag missar äldste sonens 40-årsfest.
Torsdag den 13 januari 2011 Ingen fler parning - Tuna ville inte. Hon ställde snällt upp sig till en början men vek sedan undan och bara fräste och fräste. Så då får man väl anta att hon ansåg att det fick räcka. Hon fräser åt hanhundarna hemma också. Men, men - tidigt?
Måndag den 10 januari 2011
Fredag den 7 januari 2011 Gott Nytt År kanske jag skall passa på att säga. Ja, någon dragtävling blir det i alla fall inte av för Tuna nu. Hon löper redan och idag är det dygn 9. Blodprovet visar att det är nära parning. Så om några dagar blir det att åka till Polartassens kennel och träffa Northon. Och, som det står i valpböckerna, ska tiken inte stressas de tre första veckorna efter parning eftersom det är den tiden då de befrukatade äggen ska sätta sig fast i livmoderväggen så då får hon väl ta det lugnt då - ingen tävling och ingen utställning med andra ord. Det blir en lugn resa till Furudal i februari. Julen var bra med snö och mysiga träffar med barn, barnbarn goa hundvänner. Min sonson Mille fick åka släde med farmor och först tyckte han väl att det var så där kul - kallt om kinderna. Efter varm korv och potatismos kunde han faktiskt tänka sig att åka släde fler gånger. Torsdag den 6 januari hade vi dragträff men flera entusiaster på skidor - inga slädekipage. Diana körde linkörning med Irma, Tarras, Chimo och Caila - ingen höjdare tyckte Caila och slog bakut och fick lämna gänget. Tarras och Chimo tyckte det var mycket intressant att utforska Irma så hon blev sur på de uppvaktande kavaljererna och fick lämna dem så hon kunde få springa i fred. Annars inget större fel på springlusten hos pojkarna.
Fredag den 17 december Äntligen snö idag - har skottat och skottat - och nu borde spåret gå att använda hoppas jag. Jag var i alla falla ute för en vecka sedan och åkte en bit bort mot Mellansjö men skotermattan trasslade in sig i bromsen så jag var tvugen att bromsa med kängorna och det gick inte så bra. Svårt att parera kurvan så släden åkte in i ett träd och bågen gick av - får laga den med silvertejp. Sådant som händer tyvärr. Har i alla fall tagit fram och gjort i ordning min racersläde så det blir att ta med båda slädarna när jag sticker iväg söderut. Har ögonlyst Tuna och det blev ua - skönt. Nu väntar jag bara på att hon ska börja löpa och då blir det parning så småningom. Alla hundar har dessutom blivit vaccinerade och avmaskningsmedel är inköpt. Jag kommer att vara hos Eva Olsson på Lejonbols några dagar och vi kommer att dra ihop ett gäng dragsugna samojedägare på Annandagen. Så du som läser detta och känner att du vill komma ut och röra på dig med dina hundar vet vart du ska åka. Om inte - ring. En extra släde, selar och linor finns. Passade på att ta kort igår på traktorn som höll på att lasta timret utanför mitt hus. Det blir fint där så småningom. Finns i galleriet. Har fått fina kort på Chappi i Danmark - finns också i galleriet. Han har varit på valputställning och fått fin kritik. Lovande valp, sade domaren.
Söndag den 14 november Det blir inget A-test för samojeder den 27/11. Snön kom sent och folk har inte hunnit träna sina hundar. MEN den 26 mars 2011 blir det ett nytt tillfälle. Då kommer detgaranterat att finnas snö och då borde folk har hunnit träna. Jag ska väl försöka få någon att köra med någon av mina ungdomar - jag står ju inte på skidor och dessutom kommer jag väl att vara uppagen med annat. På startsidan har jag lagt ut en tråkig bild. Skoterspåret, mot 24:an och Bastuträsk, som det der ut idag, skoterspåret som jag brukar åka och träna mina hundar. De tre senaste dagarna har det varit full aktivitet med monstertraktorer, tre stycken, som ryckt upp granar och tallar och kvistat av och gjort djupa spår i skogen och , tycker jag, förstört. Och lämnat efter sig, stora stockar över spåret. Jag bara undrar om de hinner ta bort och rensa. De kanske inte tycker det är nödvändigt. Hemska tanke. Jag får tänka positivt - spåren blir säkert iordningsgjorda. För det är inte bara ett spår - det är båda spåren!! Var kan jag då köra mina hundar? Det finns dock tillgång till spår - några mil bort i och för sig, men ändå. I Bjurholm på elljusspåret naturligtvis, men också i Ekorrsele där man nu ska börja "trampa". Jag var där igår på Älvarnas dragträff med föreläsningar och bildvisning. Väldigt trevligt - två samojedägare, några sibbar och alaskan och resten "blandfolk". Jag får lyfta blicken och kolla runt. Jag tog sparken idag i alla fall men även där hade monstertraktorerna varit famme så det var kvistar och sågspån och grus på den annars fina vita vintervägen.
Lördag den 16 oktober Den 27 november i år kan den som vill och har hunnit träna ordentligt meritera sin samojed och köra A-testet i Bjurholm. Finns det bara snö så kommer det att finnas ett bra milspår som passar både dem som vill åka skidor och dem som föredrar släde. Annons finns på Nedre Norras hemsida och SPHK:s samojeds hemsida. Meriteringen går alltså i SPHK:s Nedre Norras regi men körs i Bjurholm. Den som är intresserad kan kontakta mig.
Söndag den 10 oktober Chimo och Caila och syskon fyller två år idag och det ser ut att ha blivit en kull med friska och trevliga hundar. Jag har barmarkstränat Chimo och Caila med det har inte gått så värst bra med bara de båda tillsammans.'Det blir mycket bus.Bäst går det när jag tar någon av gamlingarna. Men nu är snön på G och då får det bli släden med alla vovvar. Men vi körde i alla fall Rullatorracet förra lördagen. Roligt var det och vi tog det som miljöträning både för hundar och matte. Bilder finns under draggalleriet.
Tisdag den 31 augusti Goda nyheter! Chimo har blivit pappa igen. Denna gång blev det åtta fina välskapta valpar - sex pojkar och två flickor. Mamma heter Anuschka och bor i Danmark på Scnechinka's kennel. Det ser ut som om det är pojkarnas sommar i sommar. På tisdag börjar valpkursen som jag delar med Bibbi. En dragkurs kommer det också att bli. Och jag har blivit ombedd av Nedre Norra att ordna ett meriteringstillfälle (A-test för samojeder) här eftersom vi har ett milspår som kommer att vara välsladdat och brett och passa både för släde och för pulka. Någon gång i månadskiftet november/december har vi i alla fall tänkt att ha en träningstävling för alla som är intresserade och då passar det också bra att ordna ett tillfälle för dem som vill meritera sina samojeder. Det ska bli kul. Närmare information kommer att läggas ut på hemsidan på NN när det är dags.
Goda nyheter från Kennel Sampolill! Saga (ST Candy) fick sitt andra cert i Norge i början av juli. Och i Piteå fick ST Cocos sitt första, ST Cito blev tredje bästa hane. Mina egna gick inte så bra. De var utfällda och Tuna och Caila hade för stora öron. Men de är fina ändå. I alla fall blev det 1 Hp i uppfödar- och avelsgrupp. Men det var varmt och vi var trötta så vi stannade inte kvar till den stora finalen. Tarras son Killen blev desutom bästa unghund med CK. Stort Grattis till alla! Mina besökare, författarkollegan Lilian från Skåne och min äldste son Christopher och hans två söner Mille och Aston har varit här och rest hem. På onsdag kommer min yngste telning, Michael. Och så är sommaren slut! Dags att ta tag i hundarna igen. De har mest fått ligga i hundgården och flämta i värmen på dagtid men längre promenader morgon och kväll. Tog i alla fall fram klickern och visselpipan och gjorde en liten lydnadsövning för att komma i gång. Skönt ändå nu när hösten kommer så det blir ordning och reda. Hittade fyra kantareller på skoterspåret.
Lördag den 19 juni Chimo har blivit pappa igen. Denna gång till nio valpar - sex pojkar och tre flickor. På onsdag, 23 juni, är de tre veckor gamla men redan nu kravlar de omkring i valplådan med full fart och är jättesöta, så klart. Mamma heter Polarullens Irma Bruin och alla bor på Kennel Polartassen. Det gick bra för "de mina" på utställningen i Vännäs. ST Chimo fick CK och blev tredje bästa hane, ST Cocos fick CK och blev tredje bästa tik och ST Caila fick -CK men oplacerad. Jag är jättenöjd. Så vi åker då till utställningen i Piteå där åtminstone fyra av Tunas kull ska ställas ut så det blir en uppfödargrupp för mig. Spännande. Det är ju bara det att alla mina tre fäller så mycket hår! Tuna har snart inget kvar. Hon ser ut som en lågbent engelsk setter. Dessutom tror jag mig veta att konkurrensen blir hård. Gimli är på semester, eller vad jag ska kalla det, i Ekorrsele. Familjen Nilsson tar hand om honom ett tag och han skall tränas i fågelsituationer bland annat - sådant som jag tyvärr inte kan - än. Han trivs jättebra och familjen trivs med Gimli också. Han söker bra, kommer på inkallning, är allmänt trevlig och samarbetsvillig och dessutom en snygg hund.
Tisdag den 1 juni 2010 Fick ett väldigt trevligt e-postmeddelande när jag startade upp datorn i morse. ST Candy, det vill säga Saga har varit på utställning i Ålesund och fått CK, cert och blivit BIR. GRATTIS!!!! Så nu har tre avkommor i Tunas kull (okt 2008) fått fina priser: min Chimo blev BIR unghund i Furudal med CK, Cito fick cert i Piteå och Saga cert i Ålesund. "18 mnd tispe av utmerket type, str og prop. fint uttrykk med utmerket pigment, velgående, utmerket benstilling, korrekt kryss, hale, virkelig velstelt pels, trivelig gemytt". Dommer var Anne Indergaard
Söndag 23 maj 2010 Idag är det fjärde kurstillfället för mig som hundinstruktör. Jag ska prata om unghundens utveckling och Tina skall gå igenom momentet "inkallning". Förra gången var det jag som gick igenom hur man kan "gå fint i koppel". Så får vi se hur de deltagarna har jobbat med läxan sedan vi sist sågs. Ett nytt inslag i hundlivet detta med att vara hundinstruktör, men roligt. Och jag måse jobba själv också. Tina gick igenom hundens skötsel förra gången, hur man borstar, kollar öron OCH rengör och skrapar tänder! Hur många gör det? Skrapar hörntänderna menar jag, inte jag, för det är ju på hörntänderna som hundarna mest får tandsten. Visserligen ger jag mina hundar ben att gnaga på men de använder inte hörntänderna till detta. Men nu har jag investerat i en skrapa och börjat. Hunden får ligga, stilla på sidan, medan jag skrapar uppifrån och ned. Lugnt och stilla. Det är inte världens lättaste grej men trägen vinner. För jag vill ju inte att de ska få karies och tandvärk. Lördagen den 15 maj var vi på hundutställning i Junsele, Chimo, Caila och jag. Domare var Arvid Göransson och inget CK delades ut, inga cert och alltså varken BIR eller BIM. Samma dag, fast i Piteå, blev ST Cito BIM och fick sitt första cert. GRATTIS Lene. Bra! Så har Chimo blivit pappa! Tre flickor och tre pojkar! Grattis får jag säga till mamma Haley hos Anna
Söndag den 25 april 2010 Jippi! Färdig Allmänlydnadsinstruktör. Det var ett "ambitiöst" arbete, som hon skrev på min rapport den ena examinatorn och så stod det ett stort G (från båda). Så nu i mitten av maj skall jag ha min första kurs tillsammans med en annan av den nya instruktörerna. Det ska bli hur kul som helst. För vår del blir det Steg 1 i Allmänlydnad, för unghundar från åtta månader och uppåt. De andra får ta en valpkurs nu. Så byter vi sedan till hösten så att vi får prova på båda och därefter kommer naturligtvis Steg 2 i Allmänlydnad, förmodligen också till hösten. Nu gäller det att jobba med egna hundar och visa att de har en något hyfsad uppfostran ... Jag har mest jobbt med Gimli och mina stackars samojeder har fått lov att vara hemma. Får ta igen det nu. Jag lovar, de behöver koppelträning... och inkallning. En del av mina samojeder är rymningsbenägna, om jag säger så ... som bekant ... Ytterligare två av Tunas avkommor har röntgats och ögonlysts. T S Cito har ua på ögon men tyvärr C på höfter. S T Candy (Saga) som bor i Norge har A på höfter och ua på ögon och armbågar. Grattis säger jag till familjen Farstad. Och så börjar utställningssäsongen nu. Jag åker till Nedre Norras utställning i Junsele den 15 maj med mina två unghundar. Det ska bli kul och se vilka andra samojeder som är där.
Söndag den 9 april 2010 Det ser nu ut som om det blir månadsuppdatering. Inte så bra kanske, men bättre än inget alls. Var ska jag börja? Jag börjar naturligltvis med att Caila-flickan har röntgats med gott resultat; det vill säga hon har A-höfter och hennes armbågar är UA. Hoppas nu bara att de andra syskonen röntgar och ögonlyser. Det blev ju inga valpar för Tuna men Chimo har parat två tikar så han ska bli pappa i slutet av maj och i början på juni. Tuna får paras vid nästa löp, tror jag. Mycket hinner hända men så är det i alla fall tänkt. Nog är det mysigt med valpar men de ska hitta nya fina hem vilket är ett drygt jobb (säger jag som inte har så lång erfarenhet av valpar ...) Mycket snö har jag i hundgården fortfarande. Just nu är det ett heltäckande lager av snö (is) på ca tre decimeter (från takrensningen) och jag har i alla fall lyckats skotta (läs: hacka!) fram så pass mycket att jag nu kan stänga dörr och grind mellan hundgårdarna. För ett par veckor sedan var det en halv meter snö på hundkojorna vilket resulterade i att Tuna hoppade över stängslet på två meter och drog iväg tillsammans med Zeus och de var borta i tre dygn. Polisen ringde så jag fick åka till Ottervattnet - en by cirka 13 kilometer härifrån - och hämta hem dem. Så de hade gått omkring i skogen och lallat, kanske jagat ren? Jag var naturligtvis ute och letade men var ska man leta? Åt vilket håll drog de? Glada var de när jag kom och ville in i bilen och Tuna haltade. Så nu får hon vila och jag har hjälpligt, med benäget bistånd av Diana, i alla fall täckt över hörnen där hundkojorna står. Äldste sonen kommer på besök i maj och han har LOVAT att han ska hjälpa mig med att göra något ordentligt. Tuna vet nu hur hon ska göra så det gäller att mota Olle i grind så det inte händer igen. Visst är det lustigt - vissa saker behöver hunden bara göra EN gång så kan den det? Renarna är väl på väg till fjälls nu, hoppas jag - de ska ju kalva i maj. Det är oroligt när det finns renar så nära och det är ju inte alltid som jag tänker på hundförbudet från den 1 mars ... vilket jag inte är ensam om här omkring, men i alla fall ... Cito, juvelen, har varit på inoff utställing i Kalix och han blev BIS 1. Stilig ung hund. Bild finns i galleriet. Igår hade vi en dragträff i Bjurholm och många hundar kom och provade på. Jag passade på att träna Caila och Chimo tillsammans med Tarras. God miljöträning och bra motion för både hundar och matte. Det var tungt så jag fick hjälpa till ordentligt i uppförsbackarna. Men jag var så nöjd. Gick in på nätet och kollade om det finns någon billig släpkärra som jag kan köpa. Jag får inte upp släden ensam på min Kango - måste alltid be om hjälp vilket är trist och hur ska jag komma iväg med trehjulingen? Är det någon som vet något om ett billigt släp så hör av er. Min instruktörsutbildning är nu snart klar (hoppas att jag klarar exminationen) - rapporten är färdigskriven och inskickad till examinatorerna i alla fall.
Söndag den 7 mars 2010 Vart tar tiden vägen? Veckan som gått har bara bestått av snöskottning, jobb, en och annan tur i djupsnön i skogen med hundarna och så skriverier förstås. Jag har fått hjälp med att skotta bort Kul hade de i alla fall i den myckna snön. Och den fina ljusslingan som jag satt upp längs efter överdelen på stängslet för att det skulle se fint ut, är nu ett minne blott.
Tisdag den 23 februari 2010 Hemma igen efter en mysig vecka i Furudal. Det är fint att ha semester med sina hundar. Chimo blev BIR unghund på utställningen på fredagen. Veckan var naturligtvis full med allehanda aktiviteter. Jag kom redan på tisdagskvällen och på torsdagen "invaderas" stugan av ytterligare fyra personer och fyra hundar - så inalles bodde vi där fem personer och åtta hundar. Trångt? Vi har bott tillsammans förut så vi hade det mycket trevligt med goda skratt, goda samtal och god mat. Desutom kom annat hundfolk på besök - mera skratt, mera samtal. Men det är ju så när det är samojedvecka - då passar man på att träffas. Ja, så var det ju lördagen då - när jag skulle köra fyrspann. Redan på fredagskvällen när jag skulle lämna in spannöversikten upptäckte jag att jag hade glömt Tarras stamtavla hemma och då gick det ju inte att sätta honom i spannet. Jag fick låna en annan hund. För att fatta mig kort så fick jag, några hundra meter efter start, bryta eftersom det blev strul i spannet några gånger. Otur. Trist. Pinsamt. Nåja, eftersom jag har den filosofin att man alltid lär sig något av det som händer så har jag nu en mapp där även Tarras stamtavla sitter. För det ska inte hända igen att jag glömmer en sån viktig sak som en stamtavla. Hur korkat är det? I stället for vi ut på sjön en runda där jag fick slicka såren. Veckan bjöd på kyla och strålande solsken. På tisdagmorgonen var det så dags att städa och åka gem. Vattnet hade frusit under tiden jag varit borta men goda grannar hade fixat det. Söndag den 24 januari 2010 Idag körde jag på en stillastående bil med spark och hundar. Det är inte alla som klarar det- jag kunde. Jag tog pojkarna på en sparktur eftersom båda flickorna löper och jag inte ville köra släde med alla och motion behövdes för alla inblandade. Det var fint sparkföre på vägen. Vi körde bortåt Åkernäs till, ca 4 km ena vägen och 4 km tillbakavägen så klart. Bara några luktstopp där älgar hade varit i farten. Jag kom och körde på höger sida i fin lunk. Taras och Chimo travade på. På vänster sida stod en bil parkerad. När vi närmade oss, spetsade hundarna öronen och fick syn på en lösspringande hund intill bilen. Och de drog iväg och skulle hälsa och fort gick det. Jag kunde naturligtvis inte styra. Hundarna sprang fram till hunden och jag hamnade med ett brak på bilens motorhuv och dråsade sedan ner i backen på rygg. Luften gick ur, hundarna kom och pussade och slickade och tyckte att deras matte var knasig. Bilägarna kom springadne och skulle hjälpa. Lugn, sa jag, låt mig kolla om jag har tänderna kvar eftersom jag spottade blod. Alla tänder var kvar så jag fortsatte hemåt med hanarna. Tog så ut släden och kopplade på Tuna och Caila och drog ut i spåret i skogen och det kändes betydligt lugnare. Det gick tillräckligt fort för Tuna är stark hon och Caila, lillflickan, är så duktig. Idag måndag är jag något mörbultad. Det blir inget mer sparkköra för mig; det är nu andra gången jag dråsar i backen med sparken. Tuna är nu parad med Polartassen Northon och om allt går vägen blir det valpar i slutet av mars. Hoppas!
Söndag den 17 januari Chimos höfter röntgades i tisdags och idag gick jag bara av en händelse in på SKK:s hemsida och kollade. Och minsann, hade man inte läst av plåtarna för där stod att Chimo har B på höfterna och hans armbågar är utan anmärkning. Har kört släde både igår och idag. Full fart i början, men när vi kört några kilometer och var på väg hem, då tappade Tuna koncentrationen och var mest intresserad av vad som fanns inne i skogen. Så idag fick hon gå bak med Irma och Tarras framför sig just för att hindra henne att stanna och kolla i snödrivan. Men hundarna framför var inte tillräckligt snabba så det slutade med att Tuna fick halslinan under magen flera gånger för hon kom upp mellan de främre hundarna. Så jag fick sela om. Bådar inte gott inför tävlingarna i februari. Diana tog sedan henne med när hon körde Kosak och Mira och då fanns det inte tid till att kolla snödrivorna. Måndag 4 januari 2010 Nytt år. Vad månde hända? Min dator har krånglat på alla de möjliga och omöjliga sätt men igår fick jag i alla fall ordning på hemsideprogrammet. Så det var en bra start på det nya året. Idag är det blåsigt och det har snöat - igen. Alla vovvarna har fått mat och befinner sig ute i hundgården. Här har vi fint besök. Tunas valp Chipo bor här sedan en dryg vecka tillbaka och ska stanna här ytterligare sex dagar. Han är en väldigt stilig, snäll och lugn hanne, kraftig och tikarna är kära i honom. Tarras känner sig hotad och småmorrar så här gäller det att hålla dem isär. Idag ska jag komma ihåg att ta kameran med så att jag kan ta kort på honom - och alla andra också så klart. Så har jag fått vackra kort på Saga från Norge. Ni kan titta på henne på startsidan och hon finns också i galleriet. Tack för vackra kort, familjen Farstad. Har varit ute och kört släde ett par gånger men inte mycket tyvärr. Igår först kom några skotrar och körde i spåret i skogen. Det är för mycket lös och kall snö så därför vill skoterförarna helst vänta tills snön "sätter" sig så att de inte kör och fastnar i den djupa snön, sa man när jag ringde och försynt påpekade att det var väl dags snart........
Söndag 20 december Ja, idag har vi premiärkört släde. Visserligen har jag selat för hundarna och kört spark på vägen mot Mellansjö men eftersom hösten och förvintern har varit som den varit har det inte blivit så mycket av den varan. Ibland har det varit fint sparkföre, men så har det blivit mildare och lerigt igen.
Och nu kommer ju julen och Viktor i granngår'n har lovat att dra upp ett spår här nere på åkern och vidare ut på sjön. Och jag kan tänka att nu när det blir jullov kommer folk att ta ut och köra sina skotrar och då blir det spår här utanför huset i skogen. Yeah ha!
Måndag 30 november 2009 Himla länge sedan jag skrev något. Mycket har hänt! En ny knapp Instruktörsutbildning på min startsida. Där har jag tänkt att jag ska skriva och berätta om vad utbildningen innehåller, vad vi gör och tankar och funderingar som kommer upp. Caila och Chimo ögonlystes i lördags, 28 november, och båda har Ögon UA. Puh! Nu återstår det värsta - röntgen på dem. Jag hoppas att deras syskon också blir ögonlysta och röntgade. Det snöar idag och det känns bra. Jag har bara varit ute och kört hundarna någon gång då och då - regn och slask har gjort att det inte känts kul. Av juniorerna går Caila bäst. Hon är duktig och målinriktad och springer utan att lukta och kolla vad som finns vid sidan om. Chimo däremot, är en gangster och ska bara busa. Han brukar få gå med Tarras eftersom han bara går på och går på men Chimo vill bara leka och bita i selen - både sin och Tarras. I i lördags bet han sönder sin egen dragsele den rackarn. Nu när snön har kommit så är vi ett gäng inom Bjurholms Lokala Kennelklubb som beslutat att träffas två gånger i månaden för att träna oss att köra hund. Vi är ett gäng på ca tio stycken och fler är välkomna. Det är både skidåkare och slädförare. Vi tränar att köra, köra om och att mötas och prata förstås. Vi fikar och har kul tillsammans - både tvåfotingar och fyrfotingar. Bra miljöträning för hundarna.
Söndag 10 oktober 2009 Idag för ett år sedan födde Tuna sju fina valpar. De fyller alltså 1 år idag. Jag hoppas att alla syskonen har firat sin födelsedag med tårta och korv. Vi har i alla fall varit på det så kallade Rullatorracet som Dragklubben Älvarnas brukar ordna varje år. Den här gången var det hela 65 ekipage som var med och tävlade - tvåspann, tre- och fyrspann - ja, ända upp till åttaspann. Det var endast tre samojedspann - Diana med fyra, Britta Sethson med tre och jag med mina fyra, fast jag körde två och två åt gången. Fint väder och välorganiserat, trevligt. Hundarna gick bra, men det var rätt tungt att köra i sanden, men spelar roll - det var bra träning för juniorerna eller man kanske ska kalla dem för unghundar? Nyttig miljöträning dessutom. Och så fick de naturligtvis KORV idag eftersom det är deras högtidsdag.
Så här såg det ut när Tarras och Chimo och jag kom farande med sparkcykeln. Sonen Christophe,r som kom upp för att jaga istället för mig, hamnade i sjuksängen med hög feber. Så jag får väl pallra mig ut i morgon då. Det blir fint med lite extra märgben och lever som jag kan torka till godis. Det tycker mina hundar är mumsigt. Och dessutom hamnar det en och annan klick älgfärs i matskålen.
Onsdag 7 oktober 2009 Utställningen i Sundsvall gick väl hyfsat. Chimo fick 1 med HP och Fortuna 1, CK, BTKLR. Tuna fick jättefin kritik men domaren ansåg att hon var för maskulin !!!! Läs mer på respektive hunds sida.
Här kollar Arvid Göransson Fortunas bett.
Kör nu med hundarna nästan varje dag med trehjulingen.Tuna får gå med Caila och Tarras får gå med Chimo. På lördag kör jag alla fyra för första gången - vi åker till Älvarnas lilla hösttävling "Rullatorracet". Det ska bli spännande. Går nu mest och väntar på snön. Sparkarna står framme och släden har tagits fram och står precis vid garagedörren. Jag är redo. Nu kan snön och vintern komma.
Söndag 26 september 2009 Idag har vi haft den första träningsdagen i klubben. Vi var sju stycken som samlades för att låta hundarna prova på att dra trehjulingen och träffa andra hundar. Miljöträning. Jag hade med mig Tuna och juniorerna Caila och Chimo och Emelia tog med sig Cocos. Det var spännande att se hur det skulle gå för dem. Tuna fick ta en runda med var och en. Vi har varit ute tidigare några svängar upp mot Mellansjö och Tuna hon har stått på bakbenen i iver att få komma iväg. Det var första gången för Cocos. Vi körde ca 3 km och det gick jättebra för alla. Tuna skulle ju förstås kolla grästuvorna som låg på vägen och Chimo ville busa och det ville Cocos också men på tillbakavägen gick det bra. Då dog de fint. Så här i början av säsongen och i början av juniorernas dragkarriär kan man väl inte begära så mycket. Det är som sagt inte "snutet ur näsan" att lära sig köra hund. Mycket träning behövs Sirkka var där med sin vorsteh, Annika hade sin husky, Nina hade en blandis och en rottweiler och Tina och son och Ann-Marie var med och kollade. Jättekul var det. Vi ska träffas nu två gånger per månad fram till dess att snön kommer. Då träffas vi uppe på skidstadion där vi får köra 1-mils rundan i elljusspåret en kväll i veckan. Så nu står det en trehjuling med hjälm, väst och lina på klubben till förfogande för den som vill kan åka dit och träna -
Måndag den 14 september 2009 Rapport från Norge. Saga/Candy har varit på utställning.
Her er hva dommeren skrev på kritikkskjema til Saga: Tack snälla för bild och rapport.
Så har Elina Wanhatalo skickat en fin bild på Chimo, tagen i Svenstavik på utställningen där.
Måndag den 31 augusti 2009 En mycket god nyhet från Polarbjörnen - resultat av Tarras sons höftröntgen och ögonlysning: GRATTIS!
Vi tillbringar rätt så mycket tid i skogen Gimli och jag. Jag försöker göra som jag lärde mig under kursen i Orsa - det vill säga jag måste vara koncentrerad och se vad han gör så att jag kan fortsätta där vi slutade. Just nu handlar det om att jag vill kolla om han står för fågel. Nog hittar han fågel, kanske snarare vittring efter fågel, det ser jag, han snurrar runt, runt med nosen i backen och svansen går som en propeller. Varje dag gör vi något - han och jag - tränar stopp med pipa, apportering. Men nog tappar jag tilliten till min förmåga att träna en fågelhund, ibland. "Att träna fågelhundar är som att köra Formel 1", säger min äldste son. Jag använder pipan till mina samojeder också - fyra korta när jag vill att de skall komma + armarna utåt och en lång "elak" /och/ eller att jag håller upp handen när jag vill att de skall sitta. Så nu får alla hundar samma kommandon.
Här kommer juniorerna Caila och Chimo när jag visslat i pipan.
Inoff hundutställning i Bjurholm - söndag den 16 augusti 2009 137 hundar var anmälda till den mycket populära hundutställningen i Bjurholm. Jag anmälde bara Chimo. Själv satt jag som ringsekreterare i en annan ring så Emelia från granngår'n ställde honom. Hon är så duktig. Åsa ställde Cocos så striden stod mellan de två syskonen. Men Chimo blev BIR och Cocos BIM. Och domaren Erica Carlsson tyckte så mycket om Chimo så att han dessutom blev BIR. Och i BIS finalen ansåg de tre domarna tillsammans att han var tillräckligt stilig för att bli BIS2.
Emelia och Chimo. Tack Emelia. Sampolill Tamasha Cocos kritik: Vacker o utmärkt typ. Vackert välskuret huvud, tillräckl förbröst, välplacerad skuldra,
Skogsjaktsträning i Orsa Finnmark 7 - 9 augusti Fredag den 7 åkte jag med Gimli till Orsa Finnmark för att träna jakt på fågel i skog. Gordon Setterklubben Varje ekipage fick fyra släpp per dag med återkoppling direkt efteråt. Ingen negativ kritk, bara positiva ord, MEN naturligtvis tips och råd om vad man skulle tänka på för att förbättra sig som förare. Vi var ju som sagt oerfarna - åtminstone två av oss. Pers Tass och Sofies Mira var jätteduktiga, men Gimli och Sisko blev bara bättre och bättre efter varje släpp. Sammanfattningsvis så var det en enormt lärorik helg. Min Gimli har vuxit i mina ögon. De två sista släppen på söndagen var han så himla duktig. Och Ole lade armen om mina axlar och sa: Nu får mor fälla en glädjetår - och det gjorde jag. Jag var lyrisk när jag satte mig i bilen och åkte den långa vägen hem.
Vår instruktör Ole Martin tyckte att kaffepannan var viktig
Kaffepaus
Sisko med husse
Tass med husse
Mira gosar med sin matte
Gimli - utslagen
Utställning i Svenstavik 1 och 2 augusti 2009
Kritiken kan läsas på respektive hunds sida.
Söndag den 3 juli 2009 Lena, Vitos matte, och jag tog plats i bilen tidigt och drog iväg upp till Piteå till utställningen där. Men jag lyckades slarva bort bilnyckeln på vägen mellan bilen och utställningsringen (300 m) Och jag kunde också ta några kort på de tre syskonen. De finns att se på under Valpdagboken. När utställningen var slut i ring nr 9 och vi packade ihop kom Lena med bilnyckeln. Då! efter tre timmar!
Söndag den 14 juni 2009 Fortuna blev SUCH idag! Hon tog cert både lördag och söndag. Matte grät och hoppade av glädje. Tack alla som har grattat och delat min glädje! Sampolill Tamasha Cocos blev BIR-valp och BIS-valp 4 på lördagen. Chimo blev BIR-valp och Caila blev BIM-valp på söndagen. Gimli ställdes ut på lördagen och fick en 1 i kvalitet och 2 i konkurrens. Det blev mycket att fira. Kritik finns att läsa under respektive hund.
Söndag 31 maj 2009 Oj, nu har det gått hela två månader sedan jag var inne och skrev på Sampolills hemsida. En del har hänt naturligtvis. Jag fortsätter där jag slutade och kan berätta att, efter Fäbodraget, har Tarras nu sitt Polartest B. Tuna fick det också, men hon hade det redan förut så nu har hon två. Nu har hon bara två polar 2-prov kvar till Polarchampionatet. Jag siktar på det nästa vinter.
Jag fick brev häromsistens att Sampolill Tamasha Candy, som nu heter Saga och bor i Norge, blev BIR-valp på två utställningar. Bilder på henne och söta Ingrid kan ni se under Valpdagboken. Kjempegrattis! Alla valpar som bor i Norrbotten - Chipo, Cito och Smilla (Celeste) går på valpkurs. Kul! Det gör faktiskt jag också med Chimo.
Förra helgen, 23 och 24 maj, var vi på utställning i Österbybruk. Tuna, Caila och Chimo ställdes ut på söndagen. 27 samojeder var anmälda. Tuna tog tikcertet och Tarras pappa Vincent tog hancertet. Chimo blev bästa valp, BIR, och Caila blev BIM. Bilder och kritik kan läsas under Tunas sida och under valpdagboken. Gimli ställdes ut på söndagen. Fem Gordon settrar var anmälda och två fick 2:or, två fick 3;or och en fick en 1. Gimli fick en 2:a. Domaren Soile Bister tyckte han var för liten och önskade att han var mer maskulin. Men han rördes sig bra och hade vacker färg. Söndag den 27 mars 2009
Jag ser att jag har varit dåligt på att uppdatera så jag får komprimera händelserna. Fäbodraget går dock inte att komprimera eftersom det för mig var en stor sak. Efter att funderat hit och dit om jag skulle våga eller inte, anmälde jag mig till slut till Fäbodraget den 21 och 22 mars och till Ja, så kom vi då till Koppången. Lördagen gick bra - körde runt på 2 timmar och 55 minuter, vilket för mig var bra! När jag kom i mål på söndagen tänkte jag - aldrig mer skall jag göra detta och jag orkade inte heller svara på alla som frågade hur det hade gått för jag hulkade och tyckte verkligen att det hade varit en mardröm – med trassel och linor som skulle redas ut och ett spann som drog iväg. Ankaret satt fast hårt i i snön och med en hand på släden och en hand som försökte lossa ankaret orkade jag sedan inte hålla emot när sex hundar drog och drog. Så när jag äntligen fick upp ankaret ville de bara snabbt iväg. Släden välte i farten och jag sprang och sprang efter och skrek STANNA STANNA men inte då. Men när jag ropade på min Tuna så stannade hon och vände tillbaka med hela spannet. Vilken lycka det var! Efter det såg jag till att jag satt fast i spannet (fast jag glömde bort det ibland). Men det blev mera strul och trassel och jag var livrädd för att jag skulle tappa spannet igen. Vilken mardröm det hade varit att ha sex hundar på rymmen i Orsa Finnmark! Och något luktade gott eftersom min Tuna bara skulle ut /in i skogen så jag hade fullt sjå med att få henne att hålla sig på spåret. Det tog ett par dagar för mig att gå igenom händelsen och upplevelserna. Det är inte helt lätt att sätta in andras hundar i spannet och köra -trots att jag känner dem - åtminstone lite. Det handlar om att hundarna ska lita på varandra men framför allt att de ska känna att de kan lita på mig. Och jag undrar om de kunde det? Mina kommandon var natuligtvis annorlunda och gjorde säkert hundarna konfunderade; före kurvor och backar, "saaktaa" och "tjipp tjipp"- kommandona; hur nära skulle jag säga "vänster" resp "höööger"? Så här i efterhand är jag glad och tacksam för att jag anmälde mig. Det var en utmaning och jag kom i mål! Och det är en fantastisk känsla att stå på medarna med sex hundar framför sig och finns det något vackrare egentligen än ett spann med vita samojeder som bara lunkar på kilometer efter kilometer? Att köra Fäbodraget har varit enormt lärorikt och nu när jag har fått distans till det så är jag både mallig och glad att jag ändå gjorde det. Distansen var inte jobbig. Jag hade trott att det skulle vara mycket värre med backe upp och backe ned. Och jag inser att det inte är ”snutet ur näsan” att köra hund – mycket jobb, träning och ork och tålamod och det handlar väldigt mycket om vem som står bakom på släden. Och dessutom - jag borde naturligtvis ha tränat mer med min "nya" släde. Den kändes vek och ranglig jämfört med min gamla träsläde. Och jag kan faktiskt skratta åt mina strapatser. Det hade varit kul att få allt med på film – att få se mig när jag försökte reda ut och få grepp om vilken hund som satt fast i vilken lina, när jag sprang efter släden, när jag var på väg ut i skogen då Tuna sett nå't intressant i snön, när släden for på tvärsan och jag körde in i ett träd. Jag hade tidigare sagt att jag om två år skulle köra 3-milen men nu blev det i år istället så jag ligger två år före i min planering. Tack Diana för att jag fick låna fyra av dina fina och duktiga hundar och tack Kari-Mette för glatt stöd! Och jag fick både pingla och diplom.
Polarmästerskapet i Hamra i slutet av januari. Kallt och vackert vinterväder. Alla hundar var med - Gimli, valparna och Tuna och Tarras. Jag hade anmält mig med fyra hundar till 2 x 10 km och hoppades naturligtvis att vi skulle klara Polarprov 2 men det gjorde vi inte. Men det var kul och Josefin Andersson tog flera fina kort på mig och hundarna som kan ses under Galleri drag. Efter att ha varit i Hamra åkte vi direkt till Furudal för att vara med på Samojedveckan och Samojedmästerskapet första veckan i februari. Skönt att komma dit och få bo i en varm stuga. Körde fyra hundar 2 x 10 km där också. Hundarna var jätteduktiga med det gick inte den här gången heller med Polarprov 2 - det fattades bara några minuter. Synd. Men Tuna gick med i Dianas spann på
Söndag den 25 januari 2009 Träningstävling i Ekorrsele. MÅNGA hundar var där med mattar och hussar och lillmattar och lillhussar. Det var alla möjliga sorters hundar, men bara två spann med samojeder. Diana körde sex hundar och jag fem. Vi valde att köra 13 km och det var tufft - uppåt, uppåt men det gick bra. Jag hamnade i alla fall inte under någon gran den här gången. Vi blev omkörda flera, flera gånger av de snabbare huskispannen. Men det var bra träning och hundarna var duktiga. Matte också. Bilden på första sidan togs vid start av en funktionär. Det var Älvarnas dragklubb som hade ordnat det hela jättefint.
Söndag den 18 januari 2009 Min "nya" bil - Kangoon visar sig bra ur hundtransportsynvinkel. Jag får in fem hundar i bilen - Tarras, Tuna, valparna och Gimli. Perfekt. Och ett fult men himla bra takräcke följde med Den senaste veckan har vi egentligen bara tränat dra - släde och spark. Enahanda kanske många tycker, men för mig är det stort att åka söderut och tävla. Förra söndagen körde jag fem hundar - två av mina och tre av Dianas - och vi körde ungefär en mil. Det var renar i skogen så hundarna drog iväg. Och efter ett trassel hann jag inte hänga på släden ordentligt så jag släpades efter med magen mot marken och snön och jag var rätt mörbultad dagen efter. Jag var jättemallig i alla fall. Men Tuna vill gärna kolla vad som finns vid sidan av spåret. Hon är himla snabb men nog behöver hon någon vid sin sida som tar kommandot - annars gör hon det. Igår åkte jag till Diana och det var nu nytt spår, ca 8 km. Och naturligltlvis var det RENAR i skogen igen och Tuna och Birka, som gick först, tyckte det var roligare att kolla efter dem i skogen än att hålla sig på spåret. Detta hände två gånger. Och så lösa hundar i spåret och det vet man ju hur samojeder är - de måste bara hälsa - åtminstone Tuna. Tarras och Norton var jätteduktiga . De brydde sig inte om renarna. Men det gick hyfsat i alla fall. Och så var det nyttigt med störningar. Jag åkte naturligtvis in under en gran även denna gång. Låg ganska länge och höll mig frampaktigit fast i släden eftersom de bara ville iväg. Tuna kom och kikade på mig och undrade vad jag höll på med och när hon gjort det satte de fart och varje gång de satte fart drogs jag med en meter. Nåja, efter en lång stund (tyckte jag i alla fall) fixade det sig och vi kom iväg. Undrar hur det skall gå i Hamra.......
Torsdag den 8 januari 2009 Oj, en hel månad och inga nyheter! Jodå, det har hänt mycket. Valparna har flyttat hemifrån - alla utom Caila och Chimo. Vi har rätt mycket snö och fint skoterspår just nu och jag ligger i träning med Tarras och Tuna eftersom vi, Diana och jag, drar ner till Hamra i slutet av januari till Polarmästerskapet. Men innan dess blir det en vända till Ekorrsele där Älvarnas har träff och tävling. Och då är Gimli med naturligtvis. Och då går det fort. Penny flyttar i morgon till Hällefors i Värmland. Det känns sorgligt men hon får det bra där. Tuna har tappat all päls efter valpningen och hon ser jätterolig ut. Hennes svans ser ut som en piprensare. Det lär ta några månader innan hon är fullpälsad igen. Men det är full fart på henne.
Här är Diana på G med tre av sina och två av mina hundar. Det blev en tur på 10 km.
Söndag den 7 december Fint sparkföre på grusvägen här utanför. Och jag har investerat i en ny spark - en stadig. Jag har varit ute några gånger med Tuna och Tarras. Gimli också naturligtvis. De tycker det är kul och en av de första gångern, när vi skulle ta kurvan till höger för att komma ut på vägen, drog de så hårt att sparken välte. Hej vad det gick undan!
Äntligen samojedväder. Jag har skottat och tagit fram sparken.
Veckan som varit 20 - 24 oktober När man har hund så händer alltid något. Valparna har naturligtvis tagit mycket tid de senaste två veckorna och de andra hundarna har väl fått stå åt sidan något, men i tisdags spände jag i alla fall för Tarras och Gimli och drog iväg med trehjulingen efter grusvägen mot Mellansjö till. Det har varit fint väder hela veckan och det kändes skönt att få komma iväg. Det går alltid undan i början och sedan saktar hundarna ner, men när vi kommit en bit, uppför backen och sedan där raksträckan tar vid fick de en väldans fart. Det var hundan vad det går, tänkte jag. De måste verkligen ha behov av detta. Jag fick stå på bromsmattan och parera så att inte cykeln skulle köra ned i potthålen. Men så såg jag varför de hade fått så'n fart ...... Det stod tre älgar precis vid vägen och när vi kom så passade de på att gå över. Det var naturligtvis vittringen av älgarna som hundarna hade fått i nosen. Det blev tvärstopp. Så vi vände och det var inga större problem att få hundarna att vända. Bäckströms har sina får åt det där hållet och när fåren inte är i hagen vid vägen, utan i den bortre, går det bra att åka förbi med trehjulingen, men när fåren står i hagen invid vägen så kan det bli problem. Det har hänt två gånger att jag och cykeln åkt i diket när hundarna har tyckt att det varit roligare att hälsa på fåren i hagen än att hålla sig på vägen. Men nu var det älgarna och de var inte så väldigt intressanta - åtminstone inte för Tarras och Gimli. Men idag så, härligt oktoberväder ingen sol visserigien men höst, riktigt fint höstväder, på promenad med tre samojeder - Tuna i koppel, Zeus i koppel och Penny lös, som hon brukar vara. Hon sticker väl aldrig någonstans. Jag njöt av promenaden, då plötsligt Penny fick upp något - en orre som satt i ett träd. Ja, hon är en trädskällare som många samojeder är. Hon drog iväg en bit men kom tillbaka men SÅ brakade det till och fram kom en älg och drog förbi där vi gick. Och Penny satte iväg och de andra också - det var ju bara det att Tuna och Zeus var kopplade och kopplen satt fast i midjebältet och midjebältet satt fast i mig. Jag tog snabbt tag i första bästa träd och höll fast. Puh! Efter en stund lugnade hundarna ner sig och jag gick åt andra hållet och tänkte att Penny, ja hon kommer väl tillbaka. Hon går väl i sina bakspår. Ja, så vände vi hemåt och mycket riktigt Penny kom tillbaka den väg hon försvann. Sedan var det Tarras och Gimlis tur. Denna gång gick vi åt andra hållet och när vi kommit nerför backen mot Eskils släppte jag Gimli så han fick reviera lite och lattja runt. Men vi svängde av åt höger denna gång och Gimli drog till skogs och kom väl tillbaka på andra visslingen. Tarras tyckte han var MYCKET intressant, han luktade MYCKET gott. Gimli hade hittat någon gödselstack och rullat sig i den. Duschning när vi kom hem. Efter mammas bortgång i somras har jag fått ytterligare en frys med massor av gott kött i och i onsdagskväll tog jag fram en liten älgkalvstek som jag tänkte jag skulle göra något gott av. Jag tog bort papperet och lade steken i diskhon och kopplade tikarna och Zeus och gick ut på kvällspromenad. Tarras och Gimli var kvar i köket. När jag kom tillbaka efter den första rundan och kom in i köket låg alla matskålarna på golvet och snören och platspåsen i bitar och - älgkalvsteken - borta! Uppäten! Men vem? Förmodligen Tarras som vet att ställa sig på bakbenen och leta efter något gott på bänken när ingen ser. Men i diskhon! Tunas valpning är borttagen.
Söndag den 5 oktober Regn, regn och blåst. Fick ett ryck och borstade hundar och klippte klor. Tarras har fällt hår hela sommaren tycker jag, men huvva så mycket som lossnade nu. En stor hög på golvet, och ändå tog jag inte hela hunden. Han lessnade och jag också. Vi hade medlemsmöte här hos mig idag och diskuterade meriteringsregler och cert i bruksklass för samojeden. Tarras barn var på besök och de återfinns på bild under galleri hundar. Valplådan är på plats och Tuna stånkar. Ibland undrar jag varför jag har utsatt henne för detta, att vara dräktig menar jag. Det är väl för min egen sjuka mage. Hon är väldigt kelen och vill gärna ligga ute på altanen.
Torsdag den 2 oktober 2008 Idag när Tuna och jag gosade på golvet och jag strök henne över magen kände jag att det rörde sig i magen på henne!! Vilken känsla! Hon är stor och tung nu. Springer inte omkring lika lätt - hon rör sig försiktgt men är fortfarande nyfiken och vill kolla in vad som finns nere i dikena och bakom stenarna. Skall göra i ordning valplådan på lördag. Det är inte långt kvar nu. Mattes lilla turflicka! Tränar Gimli varenda dag -gå fot, inkalling, stopp och sitt, stanna kvar. Tråkigt men nödvändigt. Idag var han riktigt duktig. Han satte ned rumpan direkt när jag visslade. Men det är när han är i närheten av mig. Han gör det inte när han är femton meter från mig. Så det är bara att fortsätta. Suck! Tusen gånger var det visst någon som sa. Det blev i alla fall ingen champagne i helgen - han stannade upp när han fick syn på fasanerna men han stod inte tillräckligt länge. Poletten faller väl på plats snart hoppas jag.
Torsdag den 25 september 2008 Nya bilder på Tarras valpar. Helsöta. De har fått Tarras kraftiga tassar och snälla uttryck. Hanen har huvudet efter Tarras och de har hans svarta pigment. Tuna växer - hittills ser allt bra ut. Nästa vecka får jag börja göra i ordning inför valpningen -
valplåda i första hand så hon vet var hon ska ligga. Åker neråt södra Sverige i morgon för att träna Gimli på fasaner - poletten kanske faller ner så att han förstår att han
Måndag den 22 september 2008 Jaha, så har vi blivit en erfarenhet rikare, Gimli och jag. Fjällprov i Bruksvallarna i Härjedalen. Fantastiskt trevligt med många hundar och mysiga människor (som de flesta hundmänniskor är). Och kanonväder och snälla fjäll och inte så mycket RIS. Den norske domaren tyckte tyvärr att Gimli sökte lite ostrukturerat i första släppet och sökte inte ut tillräckligt. Det tyckte jag också. Men i andra släppet sökte han fint, gick längre ut både i djup och bredd. Och så drog han upp en ripa (en av få hundar som gjorde det) och ...... vad tror ni .... han satte efter naturligtvis. Och det var flera som gjorde det. Men Gimli fick sluta där. Norska domare tycker att hundarna ska söka långt, si så där en 500 - 700 meter och ta mycket terräng med sig tillbaka (som de säger) . Av de 14 hundar som var med i mitt parti plockade domaren ut två till final dagen efter - en engelsk setter och en irländsk setter. Och Maria och jag åkte hem med våra hundar. Nöjda var vi i alla fall. Min nya norska kompis i samma parti hade en stegräknare med och den visade att vi under dagen hade avverkat drygt 22 000 steg. En nätt liten tripp på 12 -13 km. Jag var rätt mallig. Men, suck...... det är bara att fortsätta att jobba med stoppet. Tunas mage växer. Nu är hon inne i sjätte veckan. Hundarna blir rätt bortskämda just nu - ännu mer älglever ligger och torkar i ugnen, de får älgfärs i matskålarna och ben att gnaga på.
Söndag den 14 september 2008 Nu är det precis en månad kvar till Tuna skall valpa - drygt fyra veckor kvar. Nu är jag ganska säker på att hon är dräktig. Spenarna är väldigt rosa och hårda. Jag kan se att hon är bredare över ryggen. Hon är väldigt matfrisk och tycker att hon är lite förmer än de andra nu, så hon fräser åt pojkarna och ibland åt Penny med. Vill gärna ligga i fred. Diana och Tania kom hit igår och vi låg alla tre på golvet och kollade och jämförde spenarna på Penny och Tuna. Penny har också stora spenar men de är vita och mjuka - Tunas är som sagt riktigt rosa och hårda. Hon har börjat få kalktabletter. Diana, Tania och jag hade tänkt att vi skulle köra hund idag med trehjulingarna men det blev bara Diana och Tania som kunde göra det. Jag fick gå ut i älgskogen och sätta mig på pass nummer 16 i flera timmar. Det blev riktigt svalt efter en stund och rätt långtråkigt måste jag säga och jag kände mig avundsjuk på de andra, men jag fick i alla fall lever med mig hem som nu ligger i ugnen för torkning för att senare bli hundgodis. Tog en skogspromenad med hundarna när jag kom hem.
Tisdag den 9 september 2008 Fyra veckor sedan Tuna parades. Jag tittar och tittar om jag ska se de klassiska tecknen - rosa tuttar? något större tuttar? kräkningar? - nej inte än. Det är bara att vänta. Hon är väldigt matfrisk, sover längre på morgnarna än vanligt ..... tycker jag nog. Det är bara och vänta. Men jag var igår och tittade på Tarras valpar - två kvar - en tik och en hane - och så söta att det är inte klokt. Fem veckor gamla - en ska till Skåne och en går till Norrbotten. De har Tarras kraftiga huvud, ser starka ut och är lugna. Anna säger att hon är väldigt nöjd med dem. Och nu är det ytterligare en uppfödare som är intresserad av att låna Tarras. Kul! Vi får väl se. När jag fått min kabel till kameran lägger jag ut ett par foton.
Torsdag den 4 september 2008 Kom hem från fjällen kl 0100 på natten. Vi fick vänta ett tag innan helikoptern kunde komma och hämta oss eftersom det var väldigt disigt och dimmigt och regnigt i Ammarnäs. Men det gick ingen nöd på oss. Dag 1 Vi flög upp på söndag och lämpade av packningen vid stugan där vi skulle bo. Därefter flög SMP oss vidare upp på fjället och lämnade oss där för att vi skulle spara tid och och så gick vi tillbaka till stugan. Kanonväder! Vi gick och gick genom riset, upp och ner, inga fåglar. Tungt tyckte jag det var! Med bössa, ryggsäck och hund. Vad hade jag gett mig in på, tänkte jag. Men så, plötsligt, fick en av hundarna upp vittring och Christopher kunde parkera sin andra hund, ta av sig ryggsäcken, ladda bössan och gå fram och säga Jah! och så for riporna upp och han kunde skjuta en. Så kunde vi se var de andra riporna landade och då skickade han dit duktige Assar(!) och kunde ta fågel nummer 2. De andra riporna fick vara kvar. Så började vi gå och gå igen. Jag tyckte till sist att det började bli lite trist - jag menar sex timmar och ris och ris. Men så Wow - var det Gimlis tur att hitta fågel. Han sprängde en kull och riporna flög åt alla håll och han tyckte det var urkul och sätta efter dom. Nåja, jag kallade in honom så vi satte Assar på att hitta igen dom. Efter sju timmars vandring första dagen kom vi så tillbaka till vår renvaktarstuga. Men det var ju ingen renvaktarstuga. Det var en "lyxig" stuga med utsikt över sjön, vedspis, gasolplatta, sängar (inget jordgolv som jag hade trott), bord och stolar, dass, - ja verkligen lyxigt och skönt! Dag 2. Vi gick iväg rakt upp på fjället ca 0830 för att gå runt och kolla sänkorna och sluttningarna. En liten sträcka på dryga milen på kartan, men det blev ju mer. Att gå rakt upp tar på, men som jag sa till sonen, får jag bara stanna och andas ibland så klarar jag mig. Kanonväder och varmt. Vidunderlig utsikt. Mäktigt. Jag har ju i och för sig varit här förut men inte i ripsammanhang och inte så här högt upp på fjället och jag kände mig så lycklig lottad att få uppleva detta. Svenska fjällen är fantastiska. Nåväl, efter nio timmar var vi åter i stugan. Inga fåglar idag. Sov som grisar. Dag 3. Tog det lugnt idag. Vi tog sovmorgon. Hundarna (och jag också för den delen) behövde få vila. Om vi går dryga milen, hur många mil springer inte hundarna? Men det var kanonväder även den dagen och vem kan stanna inomhus då? På med kängor, ingen bössa (tack och lov) så vi for iväg. Gimli hittade fågel igen. Sprängde två kullar och satte efter dem. Inte långt, för nu visste han att de fanns i närheten. Han kom tillbaka och sprang runt, runt och letade. Jag fick kalla in honom igen så vi kunde sätta Assar på spåren. Ja, lydnad, lydnad, lydnad. Stoppsignal? Jo, efter tredje visslingen. Gimli var lycklig och på alerten hela tiden. Dag 4. Det var nästan kanonväder även sista dagen. På med kängorna och jakttäcken på hundanra och så sista passet. Fem timmar. Hundarna hade tydligen kommit in i någon sorts andra andning för jag har väl aldrig sett Gimli söka och reviera så fint. Jag tittade och tittade och blev tårögd när jag såg hur duktig han var. Sonen sa: "Ja du, morsan, lite lydnad på den där hunden och du har en kanonhund" Suck! Som om jag inte visste! Fåglar? ja, trastar, en duvhök och en kungsörn. Ja så gick villbaka. Regnet kom kl 1300. Vi åt, städade, spelade yatsy och väntade på att helikoptern skulle komma och ta oss tillbaka. Gimli tyckte det var så kul med fåglar så när vi kom hem hoppade han över staketet till altanen och började jaga grannens hönor som gick och pickade på gräsmattan. Jaha, vad har jag då lärt mig av detta? Massor! Fortsätta med lydnad naturligtvis. Träna stopp, stopp, stopp. Glad är jag över att jag fixade att gå i fjällen i fyra dagar. Det blir fler gånger. Bilder kommer när jag fått USB-kabeln till kameran. Den gamla är borta.
Fredag den 29 augusti 2008 Det har nu gått 17 dagar sedan Tuna parades. Jag vet att det är alldeles för tidigt att veta något ännu, men jag vänder på henne varje dag och kollar tuttarna, för ..... kanske har de börjat bli lite rosa och lite större? Hon är precis lika glad och nyfiken som vanligt - kanske är hon något mer matglad. Men det är kanske så att jag hoppas att jag får se det jag vill se. Men tålamod är en dygd. Tålamod är också en dygd vad gäller Gimli. Jag letade med ljus och lykta efter en sådan där domarvisselpipa, men den fanns ingenstans att hitta. Inte i Bjurholm, ej heller i Vännäs. Men så skulle jag leta efter något i mammas väska (vilket jag inte har haft lust med sedan hon gick bort) och titta där minsann - där låg en sådan visselpipa som jag ville ha. Lilla mamma - hon hade den förmodligen i väskan i händelse att någon skulle komma och hota henne. Så nu tränas det på stopp - både med pipa och sittrop. Svårt. Men det är bara att nöta på. Tusen gånger var det visst nå'n som sa. Suck... Imorgon lördag åker vi så, Christopher - äldste sonen - och jag + tre hundar till Ammarnäs för att på söndag morgon flyga in i fjällvärlden och jaga ripa. Vi skall bo i en renvaktarstuga med sängar och kamin - tack och lov - för fyra nätter i tält har jag ingen lust med. Polarmänniska OK men någon måtta får det vara. Det ska va' gött å leva. Man har hotat med nattfrost! Hur som helst har vi provianterat: god tjockpannakaka, god souvas, Christophers hemgjorda köttsoppa, stark och mustig köttfärssås, varma koppen, godis, ägg med röd och svart kaviar, kallrökt lax, gott bröd, ost, torrkött, kaffe, godis igen och naturligtvis något att värma sid med på kvällen - whisky och en flaska gott vin (tur att vi flyger helikopter). Jag gjorde blåbärspaj också till efterrätt men den har vi hunnit äta upp redan. Hundarna? Ja just det- de skall också ha mat. Med i packaningen finns köttkross och högenergikulor och så älggodis. Med finns också Yatsyspel och någon bok + pannlampa och lykta. Vi kommer att få det fint.
Onsdag den 20 augusti Efter en tung sommar med mammas sjukdom och bortgång som tagit mycket energi har jag nu äntligen ork igen. Mina hundar har kommit i kläm i sommar (kanske man ska säga att det är jag som har kommit i kläm??) och inte fått den tid och träning som jag hade planerat i början av sommaren. Men nu är det bättre och jag ser fram emot en händelserik och härlig höst och vinter. Tarras Samojed blev den 1 augusti pappa till ett gäng småttingar och jag ser verkligen fram emot och få åka till Polarbjörnens kennel och titta på de små liven. Tyvärr blev det aldrig så att Tarras och jag kom iväg på anlagstestet i viltspår som planerat. Tuna Samojed parades med Dragvikens Gone In Sixty Seconds - Vito - den 12 augusti och om allt går som det ska, väntas valpar kring den 14 oktober. Jag tror den här kombinationen kommer att ge kanonbra valpar. Så har vi varit på fjällträning, Gimli Gordon och jag. Maria Uppfödare och Gimlis mamma Goya och syrran Anny var också med. Lördagen den 16 augusti kl 0800 träffades vi utanför FBU-gården i Hemavan. Det var ett gäng hussar och mattar med fågelhundar som skulle träna att jaga ripa i tre dagar på kalfjället. Kanonväder lördag och söndag - soligt och varmt men kallt på nätterna. Och ligga i tält är ju ingen höjdare precis, men vad gör man. Måndagen var det nästan snöstorm och drivis - nej men, oväder, regn och blåst. Men man är väl polarmänniska, eller hur....? Hur som helst var det väldigt nyttigt och lärorikt. Och JOBBIGT!!! Min kondis var ju inte vad den borde vara efter den här sommaren men jag känner mig mallig som har traskat omkring på fjället i tre dagar med hund. Gimli är duktig. Han söker moget, stort och strukturerat (enligt instruktörer och provledare). Mycket fågel men de låg och tryckte och var svåra för hundarna att vädra så de sprang förbi och till och med över en del ripor utan att upptäcka dem. Men många fåglar i luften och hundar som sprang efter. Det var svårt för alla att få hundarna att sätta sig vid uppflog. Den som lyckades bäst var Anny. Så nu gäller det för mig att träna Gimli att slå rumpan i backen när jag skriker "sitt" och visslar. Skall skaffa mig en ny visselpipa med "argare" läte - av den gamla sorten - och börja om från början eftersom han inte fattar att han skall sätta sig bums när jag använder den ljusa pipan. Någonstans har det gått snett för han tror att när jag visslar och skriker "sitt" skall han komma och sätta sig vid mina fötter och det är ju inte meningen. Börja om från början alltså .... Måste träna detta innan äldste sonen och jag drar iväg till fjälls i början av september och innan Maria och jag sticker till Bruksvallalrna.
Söndag den 15 juni 2008 Utställning i Vännäs även idag, men idag var det Gimli som skulle testas. Nybadad och trimmad och stilig gick han in i ringen hur cool som helst. Han fick JKL 1 med HP. Domaren tyckte han var fin och sa "Jag tror att den här hunden kommer att gå långt". "Det tror jag också" sa jag.
Lördag den 14 juni 2008 Utställning i Vännäs för Penelope och Fortuna. 30 samojeder var anmälda, varav 16 tikar. Av dessa 16 tikar fick 9 stycken 2:or. Av 7 tikar i ÖKL fick 5 stycken 2:or - min Penny var en av dem!! Tuna gick i bruksklass och var den enda som som fick en 1:a och CK och blev sedan fjärde bästa tik. Dragvikens Gone in Sixty Seconds (blivande pappa till Tunas valpar) fick också CK och blev fjärde bästa hanhund (tror jag - eller femte). För Eva Olsson, Lejonbols, som var på besök med sin eurasier Harry och sin leonberger Nina gick det väldigt bra! Harry fick sitt sista cert och blev Champion och Nina fick cert och blev BIR. GRATTIS! Vi skålade i champagne.
Onsdag den 28 maj Anna F, som jag gick spårkursen med,och jag lade spår för våra hundar ikväll. Jag la ett spår med en rådsjursklöv till Annas Wheaten och Anna lade ett spår med en hjortklöv till Tarras. Båda hundarna var ivriga och gick klockrent trots att spåren gick genom ris och sly.(Hundarna fixade det lätt, värre för mattarna) Vi ska båda låta hundarna göra anlagstest i slutet av juli.
Lördag den 24 maj, söndag den 25 maj Så drog vi då iväg, Gimli och jag, till Kusmark där vi skulle gå på kurs. Vi for redan på fredagskvällen för att inte behöva gå upp i ottan på lördagsmorgonen. Nio hundar: fyra gordon settrar, en engelsk setter, en irländsk setter och tre pointrar. Instruktörerna var Fredrik och Micke. Vi började och höll på länge med vanlig basic dressyr: sitt, stanna kvar, ligg, gå slalom, inkallning, linförighet, gå huller om buller, möte med andra m m. Gimli klarade sig bra - vi hade ju tränat detta ordentligt tidigare. Duktig hund. Ja, och så tränade vi stadga. Vi tog en liten petflaska, hällde i lite vatten, tog en ICA-plastkasse som vi tejpade fast runtom flaskan och sedan klippte vi upp kassen så att det blev som mattrasor - detta för att det skulle låta och se ut som en duva/fågel när vi kastade upp den i luften. Fredrik och Micke hade dessutom sprättburar med levande duvor. Och så fick vi prova på apportering - fyra steg visades och Gimli och jag kom i alla fall till steg 2. Och så blev det lite uppvisning hur man kan träna avance. Och hela tiden kontakt, kontakt, kontakt. Ja, det var en nyttig kurs för matte. Och läxa naturligtvis. Vad jag ska jobba med är stoppet - att Gimli slår ändan i backen - och, ja - egentligen allt. Det är mycket som en fågelhund ska kunna. Puh! Lydnad är färskvara. Det svåra är att ta en sak i taget.
Söndag den 18 maj SPHK:s utställning i Junsele - tog med Penny och Tuna. Tuna blev BKL 1kv, 3 kk och Penny
Fredag 9, lördag 10 , söndag 11 maj Spårkurs med Tarras. Duktig pojke. På lördagen gjorde han ett klockrent sök - bara klöv - inget blod. På söndagen fick han ett svårare spår eftersom han varit så duktig dagen före. Kiki, instruktören tillika viltspårdomare, tyckte vi skulle testa om han kunde markera där man droppat blod. Så det droppades en dropppe här och en droppe där och så blev det mer blod i vinkeln mot slutet. Det är bra med hundar som kan markera blod eftersom viltet oftast inte blöder hela tiden utan bara lite här och där. Så då gjorde vi så. Det gick bra i början. Tarras markerade inte bloddropparna utan gick på men så när det blev mycket blod helt plötsligt - då blev det korsslutning i huvudet. Han vände sig om mot mig och undrade vad i hela friden detta skulle betyda. Han satte upp nosen och vädrade och sökte och blev konfunderad när blodsvittringen tog slut. Nåväl, han hittade klöven. Vi var duktiga båda två, tyckte Kiki; det märktes att vi var vana att gå i skog och mark. Och så fick jag rådet att lägga spår till Tarras i medvind så att Tarras lärde sig att gå med nosen i backen. Många olika hundar: wheaten terrier, ett par golden, en annan terrier, labrador, drever och så samojed. Tarras ska göra anlagstest i slutet av juli.
Torsdag 8 maj Har ögonlyst Fortuna och Tarras igen. Ua.
Lördag den 3 maj Passade på att åka till Angsjöns camping där Svenska Setterklubben hade sitt årsmöte för att dels kika på apporteringen, dels titta på alla settrarna och träffa trevligt hundfolk. Jag fick med mig en rapphöna till Gimli som han fick bära. Något motvilligt men dock..... Tränar ihärdigt..... Vi ses väl i Bruksvallarna i september, sa dom när vi for. Självklart, sa jag och anmälde mig och Gimli till Fjällpokalen direkt när jag kom hem. Träning, träning, träning.....
Lördag den 19 april Kanonväder - soligt och varmt på da'n och lite kyligare på kvällen. Skoterspåret perfekt för en kvällstur med släden. I och för sig hade jag ställt undan släden i vedbon för säsongen, men asch, ljust och fint var det, så ut med släden och på med selarna på hundarna och iväg. Hej vad det gick! Tror nästan hundarna kände på sig att här gällde det att passa på - sista turen på ett tag. Så hur blir det nu? Ja, först får väl hundarna bara vara hundar och ha sommarlov. Sedan blir det ett par tre utställningar för Tuna och Penny. Det blir en eftersökskurs för Tarras i början på maj med uppföljning i augusti. Jaktdressyrkurs i maj och augusti för Gimli och naturligtvis en och annan utställning så att han kan bli bedömd och ett första jaktprov förstås senare för honom. Zeus får skrota omkring som vanligt och ligga på tunet och hålla utkik. Och så får jag väl se hur det blir med mina tikar - vem vet, det kanske blir en parning också.
Söndag den 13 april Det har snöat hela veckan - hemskt! Men vad gör man? Det bästa och roligaste naturligtvis, när man har draghundar och skogen och spåret alldeles utanför knuten, och det förmodligen är sista möjligheten till en slädtur den här säsongen. Diana kom hit igår med sina hundar och vi selade på och drog iväg. Jag lånde Birka, så Tuna och Gimli fram som vanligt och Tarras och Birka bak. Det var tungt i snön men de jobbade på ordentligt - jag också för den delen! Titta på bild i Draggalleriet. Det blir väl en tur idag också. Man är väl knäpp men jag ser fram emot
Onsdag den 9 april Jaha,en god nyhet och en dålig nyhet. Jag tar den goda nyheten först eftersom den är äldst. Min PDP Fortuna skall paras nästa gång hon löper - någon gång runt månadsskiftet juli/augusti skulle jag tro. Den tilltänkta hanen heter Dragvikens Gone In Sixty Seconds, Vito till vardags och bor i Vännäs. Bild på honom kommer under avkommor.
Den tråkiga nyheten är att Penny inte är dräktig. Jag väntade på dräktighetstecken men kunde inte vänta utan lät ultraljuda henne och veterinären såg inga valpfoster i hennes mage, tyvärr.
Tisdag den 8 april GRATTIS! Gimli fyller 1 år idag. Grattis också till alla hans syskon. Jag har inte brutit kontraktet utan fortsätter med träningen och dressyren. Har bokat in två dagar skogsträning i slutet av maj med tre dagars uppföljning i augusti. Dessutom har jag bokat in mig på "flyktskytte"-träning i två dagar i juni. Ska man jaga fågel måste man ju kunna hantera hagelbössan, vilket var ett tag sedan.......
Annandag påsk - 24 mars GRATTIS! till Tarras som blir 2 år idag. Ingen tårta men KORV. Grattis också till Penny som var så duktig för två år sedan. Och grattis till syskonen förstås. Tog en rejäl sparktur på 10 km med Tuna och Tarras idag.
Påskafton - 22 mars Kall morgon. Tog en slädtur med Gimli, Tuna och Tarras. Vi tog skoterspåret bort mot Bergmantorpet men längre den här gången. Fort gick det - tur att jag har broms som jag kan använda i nedförsbackarna. På hemvägen fick nog Tuna känning av ekorre för hon ville dra iväg in i skogen.
Skärtorsdag den 20 mars Väntar med spänning på dräktighetssymptom hos Penny. Tolv dagar har gått sedan hon parades. Hon äter bra, springer och busar i skogen med Tarras, skrotar omkring på gården med Zeus och trivs bäst ute i snön. Jag läser i mina böcker från hunduppfödarkursen och väntar..... och kollar..... och förlorar mig i letandet efter passande namn till valparna. Tema, men vilket? Vackra namn? Tuffa namn? Ovanliga namn? Långa eller korta? Spelar ingen roll kanske - valpköparna hittar på egna namn till sina valpar i alla fall. Men icke desto mindre måste jag tycka om namnet och det skall passa valpen och ligga bra i munnen. Hälsade på Anna och hennes dalmatinervalpar som blev 5 veckor igår. Söta, runda och goa.
Lördagen den 8 mars Min coola snälla Zeus fyller 8 år.
Samojedveckan i Furudal En härlig vecka! Många aktiviteter, men tyvärr drabbades jag av en elak förkylning så jag gick mest och hostade och kraxade hela veckan. Och tyvärr - lite snö. Vi har mer här hemma i Lillarmsjö.Vi kom hem lyckligt - Tuna, Tarras och jag och med mig i bagaget hade jag en fin pokal, kanske man kan kalla det, som jag fick av Diana. På pokalen står det "Godkänt Bruksprov-Drag, SPHK Samojed och det innebär att min Tuna nu har titeln PDP!! Hon fick gå med i Dianas 6-spann på lördag och söndag, 2 x 12 km - Polardragprov 2 och Diana och hundarna klarade det galant. Diana körde nordiskt dessutom med Kosak direkt efter båda dagarna och vann stort. Hon slog hela bunten. Och så på onsdagen tog Lars Widén Tuna runt med släde på Polarhundtest A. De hade 1 timme på sig att köra sträckan 1 mil och de klarade det på 43 minuter och några sekunder. Fantastiskt duktigt ekipage! Och i vanlig ordning grät matte. Tack Diana och tack Lars! Nedan kommer Diana i full fart. Tuna går i mitten bak - man ser bara svansen.
Tisdag den 29 januari Det börjar bli tjatigt nu känner jag. Men det här blir som ett gift. Härligt vinterväder - 50 meter till välsladdade spår, hundar som tycker det är skoj att röra på sig. Det är klart att man måste ut med släden! Tuna och Gimli fram. Penny och Tarras bak och Zeus lös. Zeus tycker att det roligaste som finns är att få en kompis med sig ut i skogen - och nu är det fyra och dessutom är matte med! Han sprang först och vi drog på efter. Fint och fort gick det. När vi kört efter skoterspåret ca 1,5 km tog vi av till vänster upp efter 24:an, men inte Zeus inte, han fortsatte rakt fram mot Bergmanstorpet. Nåja, tänkte jag, han upptäcker väl att vi for en annan väg. Jodå, efer en stund kom han galopperande och drog förbi. När vi sedan vände var han en lång bit framför oss. Han upptäckte att vi inte var med så han kom galopperande tillbaka och for förbi igen. Och han såg då inte heller att vi tog av till höger mot skoterspåret hem. Jag ropade till honom men han lyssnde inte på det örat. Men han såg att vi inte var med och kom tillbaka. Efter det sprang han bredvid hem - han tänkte väl: Nu tusen ska jag inte tappa bort dem igen. Och Penny var så duktig. Jag har nog underskattat den damen. Nu har hon varit med framför släden tre gånger på en vecka. Det bådar gott för turerna när vi åker till fjälls i vår.
Söndag den 27 januari Oj, oj! Fantastiskt väder. Kunde inte låta bli att spänna för hundarna idag igen. Jag känner mig riktig taggad! Alla hundar fick följa med idag. Tuna och Gimli fram, Penny och Tarras bak och Zeus sprang bredvid. Vi tog en lång tur bakom huset på skoterspåret och ner på sjön. Fina pistade spår. Och fort gick det.
Lördag den 26 januari
Älvarnas hade i helgen ordnat med något som de kallar "Kalla koppen". Dragsugna träffas, kör sina hundar och äter sedan tillsammans. Den här gången träffades vi i Ekorrträsk där jag en gång brukade jaga!! Tre sträckor fanns att välja mellan: 2 km, 9 km och 25 km. De flesta valde att köra 9 km - skidor eller släde. Jag valde släde 9 km. Tre hundar hade jag, Tuna, Tarras och Birka. Solen sken, spåret var sladdat och fint runt sjön - precis som en hundvinterdag ska vara. Tuna gjorde jobbet som vanligt - en fantastisk hund. Tarras sprang snällt med tills han av någon anledning fick klart sig att han också skulle jobba på. Birka fick snö på tassarna och stannade och bet och slickade några gånger. Annars inga missöden. Sedan selade jag på Gimli, Penny och Dianas lille Norton på 2 km spåret. Gimli lallade på runt och såg ut som Pluto - långa ben och örona upp och ned. Norton sprang med Penny bak och han trasslade in sig lite. Gimli fattade efter en stund att han inte skulle lalla runt så sista kilometern gick det bara fint. Inga slaka linor. Känns bra att hundarna fick jobba. Ja, Zeus ville inte. Jag försökte sätta honom framför släden, men han bara busade och kampade och drog i linorna, så han fick vara. Onsdag den 23 januari
Fortfarande fint sparkföre. Tog Tuna och Tarras på en tur på 8 km. På kvällen - vid 22-tiden - en sagolik tur i skogen - ingen pannlampa, fullmåne, trolsk stämning - hundarna och jag.
Tisdag den 22 januari Jag började känna att Gimli hade blivit satt på undantag nu när jag tränat med Tuna och Tarras inför tävlingen i Lillholmsjö. Eftersom det var kanonsparkföre selade jag på honom och vi drog iväg upp mot Mellansjö. Han hade i och för sig fått gå med i spannet tidigare men detta var första gången bara han och jag. I början lallade han bara omkring och nosade här och där men så till sist - klick! - så fattade han vad det handlade om och galopperade iväg framför sparken. Han blir nog bra framför släden. Problemet är väl att han blir för snabb för mina samojeder.
Lördag och söndag den12 och 13 januari Så for vi då iväg till Lillholmsjö för att delta i KM och polarhundprov 2 (eller vad det nu hette). 108 ekipage hade anmält sig - massor med hundar och slädar och släp med boxar var på plats. Jag var nervös. Dianas ena hund fick ont i halsen så hon tog tillbaka en av de hundar som jag hade lånat. Så hon körde fyra och jag tre hundar - Tuna och Tarras och Dianas Kosak. 2 x 8 km - lördag och söndag. Tarras blev dålig i magen på lördagen och var tvungen att sätta sig och baja flera gånger och varje gång han gjorde det så klev Kosak upp på Tuna och hon fräste ifrån riktigt. Hon måste ha luktat riktigt gott. Och så blev det trassel. Fint spår! Blev omkörd tre gånger och det klarade vi bra. Jag hade varit rädd för det. Söndagen kom och så var det dags för heat 2. Vi kom iväg och rätt snart satte sig Kosak och bajade, därefter Tuna och så naturligtvis Tarras - ett antal gånger. Inte bra. Och till råga på allt så började Kosak käka bajs - tre gånger! Och då blev det riktigt trassligt eftersom alla hundarna skulle dit och titta. Jag fick lossa linorna och spänna om hela spannet. Ja ja, tänkte jag, det är väl så här det kan bli. När vi kom mot målet stod ett par personer vid spåret och glada hundar har jag ju så de skulle dit och hälsa och så blev det stopp igen. Vi körde 2 x 8 km fyrspann, klass B med 5 deltagande spann. Vi kom sist men vi kom runt i alla fall. Och jag är mallig och stolt över mina hundar. Tuna är jätteduktig. Och jag fick lite beröm från andra eftersom detta var min och mina hundars första tävling. Det tar ett par år innan hundarna har lärt sig att de ska köra på och inte stanna och bry sig om andra, sa dom. Hep!
Lördag den 24 november, 2007
Var ute med Gimli i snön. Han var så glad - han tyckte det var urkul. Men när jag tittar på bilden så undrar jag vad det egentligen är som kommer farande. Det ser ut som en spindel; kan det vara Gimli som är förebild till Pluto?  Men han stod fint också - vet dock inte för vad. Ett litet löv som fortfarande satt kvar på en kvist kanske? 
|
